Fem saker jag är tacksam för

Såg att Mariell hade skrivt en sådan här lista och kände att jag behövde göra samma sak. Har (precis som hon skriver) gått runt de senaste månaderna och grämt mig för saker. Dumt, ska försöka sluta med det 2018 för det gör ju ändå verkligen ingen nytta. Ackompanjerar det här inlägget med mina instagrambilder.
 
- Frank-Winston. Han är verkligen den roligaste, gulligaste, varmaste och mjukaste lilla varelse jag stött på i mitt liv tror jag. Min bästa bästa Frankie. 
 
- Att min utbildning är allt jag vill att den ska vara och mycket mer. Trivs så himla bra i klassen och med själva plugget. Har inte riktigt kommit i fas än pga allt är så nytt men det kommer. Längtar efter lunket och rutinerna. Pluggar dessutom i världens finaste hus. 
- Den här punkten hör väl lite till den ovan, men är tacksam att jag klarade min förra kurs och därmed fick csn för det här programmet som jag går nu. La ju alla sparpengar på Frankie så hade ingen buffert att prata om ifall jag inte hade fått csn. Unnade mig lyxfrukost idag tack vare det. 
 
- Att jag har vänner, både gamla och nya, som är guldklimpar allihopa. De frågar hur jag mår, bryr sig om svaret och lyssnar intresserat när jag pratar på. 
 
- Att mitt hår börjar bli längre och jag kan göra mycket fler frisyrer än när jag hade kortare hår. Obs det är fortfarande inte i närheten av att vara långt men på god väg i alla fall! Har till exempel börjat locka det! Och trivs i det! Litet steg för mänskligheten men stort steg för Amanda.